|
Start | English | Företaget | Utbildning | W3C | Översättningar | XBRL | |
| XML 1.0 | XML 1.1 | |||||||
Världen har under de senaste åren fått otaliga bevis på att den ekonomiska information som ett företag lämnat ifrån sig inte alltid ger en rättvisande bild av företagets ställning och framtidsutsikter. Skandalerna i Enron och Parmalat är välkända och skrämmande exempel.
Som en följd av insikten att finansiella rapporter inte sällan innehåller förfalskad eller förvanskar information har krav rests på mer tillförlitlig rapportering. Detta har lett till att regelverken för hur finansiell rapportering ska ske har reviderats och fått en ny utformning i syfte att säkerställa att det finansiella innehållet verkligen är sakligt rättvisande.
International Financial Reporting Standard (IFRS) är ett exempel på hur regelverk International Accounting Standard (IAS) har reformerats, och bytt namn, i syfte att täppa till de luckor som tidigare funnits och som kunnat utnyttjas för att lämna missvisande och till och med falsk information. Det svenska regelverket för finansiell rapportering har också genomgått en mycket omfattande förändring där IFRS spelar en viktig roll.
I USA och resten av den amerikainfluerade världen har det skett en motsvarande omskrivning och fördjupning av regelverk och lagstiftning avseende finansiell rapportering. US-GAAP är ett exempel på detta.
Parallellt med förändringarna i regelverken har det vuxit fram ett enhetligt globalt regelverk för elektronisk hantering av rapportering; Extensible Business Reporting Language (XBRL). Det gäller dock enbart rapportering — inte den interna hanteringen i företagen av finansiella data.
En finansiell rapport innehåller en mängd begrepp/metadata (concepts), t.ex. "Nettoomsättning". Definitionen av begreppen görs digitalt i schemastandarden XML Schema Language (XML Schema). XBRL är schemastandarden för finansiell information och skriven i standarden XML Schema. För varje finansiellt begrepp i en rapport definieras i XBRL-schemat:
Till XBRL-schemat hör länkbaser, som berikar begreppen: presentation linkbase och label linkbase för presentation, reference linkbase för förklaringar till begreppen, calculation linkbase och formula linkbase för samband mellan begreppen och dimension för uppdelning av begreppen i delar t.ex. Nettoomsättning uppdelat i länder, regioner eller kommuner.
IFRS regelverk definierade ca 5000 begrepp, varav ca 4000 bestod av noter. För att förenkla har EU lättat på kraven för rapportering av noter för börsföretag. I EU-förordningen för ESEF begränsades rapporteringskraven på definierade begrepp till balans/resultaträkning, kassaflödesanalys och förändringar i eget kapital och därmed minskades rapporteringskraven till ca 1000 begrepp. Övrig rapportering (noter med text, bilder och tabeller) sker i webbsidesformatet XHTML. Enligt ESEF står det fritt för de rapporterande företagen att för noterna fortfarande använda begrepp enligt IFRS. Samtliga ESEF-rapporter från börsföretagen (1600 i Sverige och 50 000 i EU) samlas på ett ställe enligt ESAP (European Single Access Point för att öka tilllgängligheten (sökbarheten) till ekonomisk infomation om företagen för investerare. Detta gör kapitalet mer rörligt över nationsgränserna genom ökad jämförbarhet, säkrad kvalitet och större snabbhet.
Även hållbarhetsdata redovisas i standarden XBRL. För hållbarhetsdata används begreppet ESG; Environment (Miljö), Social och Government (styrning). Hållbarhetsstandarden arbetas fram av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group). EU-kommissionen ger standarden laga kraft. Standarden kallas ESRS (European Sustainability Reporting Standard). ESRS delas upp i 12 avsnitt (i EFRAGs förslag):
Hållbarhetsrapporten blir ett viktigt medel för företaget att analysera påverkan, risker och möjligheter i verksamheten. En väsentlig del av rapporten är företagets påverkan på hållbarheten och hållbarhetskravens påverkan på företaget, kallat "double materiality assessment (dubbel väsentlighetsanalys)". Här bedöms företagets risker inte bara med avseende på miljö utan även förväntade finansiella effekter på resultat, finansiell ställning, kassaflöden och tillgång till finansiering.
I hållbarhetsedovisningen i ESEF ska inte bara det egna företagets använding av gaser, vätskor eller fast materia så långt möjligt redovisas utan även användningen hos leverantörer (upstream) och kunder (downstream).
Syftet med hållbarhetsrapporten är att styra fonder och andra investerare i riktning mot hållbara investeringar.
XML Sweden håller utbildningar i hur data och metadata tekniskt hanteras i XBRL och ESEF-rapporter, både för administratörer och tekniker.