Logo: XML Sweden Start English Företaget Utbildning W3C Översättningar XBRL
XML 1.0 XML 1.1

Title: XML Sweden

XML Sweden är ett konsultföretag som har specialiserat sig på dataformatet XML med tillhörande standarder. Företaget har översatt W3Cs XML-specifikation och fått översättningen godkänd av W3C (World Wide Web Consortium). Under senare år har företaget fokuserat på standarden XBRL i Europa och Sverige i synnerhet. XBRL används både för finansiell (blå) och hållbarhetsrapportering (grön).

Maskinläsbar eller digitalt definierad kontoplan?

2024-12-09: En maskinläsbar kontoplan innebär att den enkelt kan läsas in en applikation. Den läser in kontonummer och tillhörande presentationsnamn (t.ex. "Goodwill"). Men kontoplanen är därmed inte digitalt definierad. T.ex. är inte kontona definierade som "debet" eller "kredit".

När data från en saldorapport (en kontovis summering av alla transaktioner under en viss period) ska läsas in i en databas hos en bank eller kreditinstitut är det ovillkorligt att rapporten kan valideras. Annars är det stor risk att inläsningen kraschar. Jens Nylander har visat att antalet fel i årsredovisningar är dubbelt så många i den digitala versionen som i den analoga. Att saldorapporten idag inte är validerbar är sannolikt ett viktigt fel.

En kontoplan definieras digitalt genom ett XML-schema. Schemat för finansiella data är XBRL.

XBRL i företagets interna affärssystem

2024-09-13: För två veckor sedan publicerade EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) det första förslaget till standard för hållbarhetsrapportering, ESRS 1 (European Sustainability Reporting Standard).

Standarden innebär att börsföretagen från och med nu inte bara ska rapportera den egna användningen av gaser, vätskor och fast materia utan även användningen hos leverantörer och kunder.

Även företagets påverkan på hållbarheten och hållbarhets-kravens påverkan på företaget, kallat "double materiality assessment (dubbel väsentlighetsanalys)" kommer att behöva tas fram. Här bedöms företagets påverkan, risker och möjligheter både på miljö- och finansiella effekter. Ska företagen hantera hållbarhetsinformationen i XBRL och den finansiella i ett annat format? Är det inte dags att även den finansiella informationen, som XBRL är skapad för, också hanteras i XBRL?

Är det inte hög tid att konteringen definieras i XBRL?

XML är tillbaka som ledande format!

2024-04-04: Metadataformatet XML blev standard 1998. Sedan dess har ett annat metadataformat över "tagit över". JSON blev standard 2006. Från 2013 har majoriteten av applikationer använt JSON framför XML. JSON har fördelar jämfört med XML, särskilt en liknande syntax som de stora programmeringsspråken C++, java och C#.

Men ..., XML är tillbaka. När XBRL International skulle välja format för finansiella rapporter, var det naturligt att ta XML, närmare bestämt iXBRL (inline XBRL), eftersom XML är ensamt om att ha en schemastandard; XML Schema. Likadant när standarderna för klimat och hållbarhet nu arbetas fram. Det är iXBRL som gäller som rapportformat.

Så under överskådlig tid kommer finansiell (blå) liksom klimat- och hållbarhetsinformation (grön) att kommuniceras mellan olika organisationer i formatet iXBRL. Det är nu hög tid för företag att skaffa sig kunskap om framtidens blåa och gröna rapporter.

XML Sweden har hållit flera utbildningar i XML, XML Schema och XBRL. XML Sweden följer standardutvecklingen för klimat och hållbarhet. Företaget står till förfogande för utbildning i området. Kontakta oss gärna på info (at) xml.se.

XBRL för hållbarhet och kontering

2023-09-01: Klimatutsläpp från ett företags hela värdekedja skall rapporteras i årsredovisningens förvaltningsberättelse redan för verksamhetsåret 2024. Detta gäller enligt EU-direktiv för 50 000 europeiska börsföretag (ca 1600 svenska). Metoder för att ta fram dessa data finns t.ex. i GHG (GreenHouse GAS) Protocol.

För framför allt SME-företag har Nordic Accoutant Federation dokumenterat metoder för hur man tar fram en rapport för all hållbarhetsdata, NSRS (Nordic Sustainability Reporting Standard).

Definitionen av klimatdata kommer att tas fram av EU redan 2024. Enheterna för all hållbarhetsdata har EU redan definierat (i XBRL). (Här finns t.ex. inte gallons, pounds eller inches, utan i princip SI-enheter.)

Men vilken standard kommer klimatdata att definieras i? XBRL naturligtvis! Samma även för övriga hållbarhetsdata, men då enligt EU-kommissionens tidsschema år 2027.

När nu all hållbarhetsdata (grön data) tas fram i XBRL, bör naturligtvis konteringsdata (blå data) definieras i XBRL. Detta arbete har redan påbörjats inom ramen för Nordic Smart Government & Business' (NSG&B) arbete.

Företagarna vänder sig till DIGG för finansiering av en BAS-kontoplan i XBRL

2023-07-05: Organisationen Företagarna med 70 000 medlemsföretag har i dagarna lämnat in en begäran till DIGG att finansiera framtagandet av en BAS-kontoplan i XBRL. NSG&B (se nedan) har sedan oktober 2021 i sin färdplan pekat på att Sverige som första nordiska land kan börja med att digitalisera BAS-kotoplanen.

DIGG har i ett svar inte ansett sig ha frågan på sitt bord och hänvisat till Bolagsverket.

NSG föreslår en nordisk baskontoplan

2022-06-14: Projektet Nordic Smart Government & Business (NSG&B) har i sin färdplan (roadmap) satt företagen i centrum. NSG har devisen Our ambition is to make life simpler for small & medium-sized businesses, något som bortsett från ESEF skiljer NSG från andra organisationer, som sätter myndigheter och mjukvaruleveratörer i första rummet.

I färdplanen föreslår NSG&B införandet av en gemensam baskontoplan. Här framgår att Sverige kan börja, eftersom Sverige redan har definierat kontona utförligt i Bokföringsboken. Det är bara en digitalising av baskontona som återstår för Sverige, när det svåra jobbet att definiera kontonas innebörd är gjort.

Vilken standard kommer att användas? Det sägs inte explicit i NSG&Bs rapport, men mellan raderna kan man förstå att det är XBRL som gäller, eftersom XBRL är en internationell, europeisk och svensk standard för finansiell information.

ESAP — samlar företagsrapporterna

2021-12-07: Med ESAP (European Single Access Point) lagstiftar EU om samling av börsföretagens rapporter till en plats. Syftet är att öka tilllgängligheten till ekonomisk infomation om företagen för investerare. Enligt XML Sweden innebär detta att stora sökningar kan ske med nyckeltal för att vaska fram intressanta företag för investerare.

ESEF — radikal förenkling av företagsrapporteringen

2021-12-03: ESMA (European Securities and Markets Authority), en EU-myndighet, presenterade i december 2018 en förordning för börsföretag kallad ESEF (European Single Economic Format).

Förordningen som gäller för alla börsföretag i Europa innebär att koncernredovisningen förenklas radikalt. Från redovisning av ca 4500 möjliga begrepp i den tidigare standarden IFRS har man bantat ned till drygt 1000 begrepp. De stora förenklingarna har skett genom att begreppen i noterna har begränsats från ca 35000 till 265! Från IFRS har däremot resultaträkningen, balansräkningen, förändringen i eget kapital samt kassaflödesanalysen lämnats oförändrade. Presentationen av redovisningen ska ske i standarden iXBRL (Inline XBRL), som innebär att man i XHTML-standarden för webb-sidor spränger in XBRL-begrepp.

Det väsentliga, enligt XML Sweden, är att nedbantningen betyder ett viktigt ställningstagande från ESMA! Organisationen prioriterar jämförbara begrepp och för begrepp som innehåller text krävs ingen särskild strukturering annat än inom ramen för webb-sidor. Mätbara begrepp blir basen för nyckeltal, som är viktiga för att analytiker snabbt ska hitta rätt investeringsobjekt bland mängden av företag. ESEFs begreppskatalog (taxonomi) föregicks av en enkät och analys av vilken information om ett företag mottagare av årsredovisningar önskar.

Det är nu viktigt att ESEFs förenklingar genomförs i all årsredovisningshantering!

Företagarna vill förenkla företagsrapporteringen

2021-11-08: Företagarna har lämnat förslag till fortsatt standardarbete för Nordic Smart Government (NSG).

Företagarna konstaterar inledningsvis att hittills har digitaliseringen av finansiell information drivits av revisorer och mjukvaruföretag. NSG har en positiv ambition inriktad på små- och medelstora företag.

Hållbarhetskrav i företagsrapporteringen

Genom att hållbarhet lyfts in i marknadsekonomin kan många mål uppnås så att politiker bara behöver fatta beslut om ett begränsat antal övergripande mål....En sådan marknad får en avsevärd kraft och är sannolikt den enda möjligheten att nå klimatmålen till rimliga kostnader.

För att nå dessa mål föreslår Företagarna följande åtgärder:

Investeringar bättre än subventioner, om vi ska lyckas nå klimatmålen

2021-07-26: I en ledarartikel i Svenska Dagbladet visar Bjørn Lomborg, chef för Copenhagen Consensus Center, att vägen att nå klimatmålen är investeringar — inte subventioner.

Investeringar kommer att grunda sig på hållbarhetsdata från företagen i standarden XBRL, en väl etablerad världsstandard, en europeisk och en svensk standard. Men underlaget för investeringarna måste också innehålla finansiella data. Självklart måste finansiella data från företagen grunda sig på företagens kontering. Denna måste därför definieras i standarden XBRL, som ju är en standard för i första hand finansiell information.

I Sverige har vi redan gjort den definitionen i BAS-kontoplanen, utgiven av BAS-intressenternas förening. Sverige har därför ett stort försprång gentemot övriga världen. Det är bara det att definitionerna i BAS-kontoplanen inte slutligt har digitaliserats. XBRL är standarden för en sådan digitalisering.

En definition av BAS-kontoplanen i XBRL är därför ett utmärkt sätt att ge möjlighet för svenska företag att ta ledningen i klimatinvesteringar!

Hållbarhet definieras på företagsnivå i XBRL.
Så bör även ske med konteringen

2021-07-02: Begreppet hållbarhet går fram som en ångvält i företagsvärlden. 2017 blev det lag på att "större företag" ska redovisa miljöpåverkan, mänskliga rättigheter, motverkande av brott och korruption m.m. i sina årsredovisningar. Redovisningen av dessa variabler är dock inte maskinläsbar. Idag arbetar man i EU (ESG; environmental, social, governance) för att göra hållbarhetsfrågorna maskinläsbara. Det görs genom att skapa taxonomier (begreppsuppsättningar) i standarden XBRL. Detta standardarbete gör att bedömningar av företag inte bara innefattar finansiella data utan även hållbarhetsdata. Maskinläsbarheten medför att man kan göra bedömningar t.ex. över hela branscher i ett svep, utan att behöva gå in på varje företag och visuellt leta efter uppgifter i rapporterna. Därmed kommer hållbarhet att kunna lyftas in i marknadsbedömningar så att investeringar styrs av både hållbarhets- och finansiella data. Genom att hållbarhet lyfts in i marknadsekonomin kan många mål uppnås på marknadsnivå så att politiker bara behöver fatta beslut om ett begränsat antal övergripande mål. Det innebär också att investeringar prioriteras framför subventioner för att nå klimatmålen. En sådan marknad får en avsevärd kraft och är sannolikt den enda möjligheten att nå klimatmålen till rimliga kostnader.

När företagsrapporteringen om hållbarhet ska ske i formatet XBRL, talar allt för att även den finansiella rapporteringen från konteringen också ska ske i XBRL, som ju i första hand är ett format för just finansiell rapportering. Rapportmottagare som banker och kreditinstitut kommer naturligtvis att kombinera finansiella och hållbarhetsdata i sitt rapportmottagande och vill därför ha ett enhetligt format.

I Sverige är BAS-kontoplanen idag definierad i Bokföringsboken, men inte digitalt. Definitionerna är stabila och vilar på flera decenniers efarenhet. Genom detta har Sverige jämfört med andra länder ett stort försprång vid en digitalisering en kontoplan. Det stora arbetet är att definiera respektive konto, av vilka det finns flera tusen. Att digitalisera en färdigdefinierad BAS-kontoplan enligt Bokföringsboken i XBRL är i det ljuset ett enkelt arbete.

XBRL är inte ett begränsat, tillfälligt format utan en svensk, europeisk och internationell standard, som därför bör bli standard även för konteringen.

Bolagsverket möjliggör förenkling enligt ESEF-principer

2021-06-10: På ett webbinarium den 19 maj 2021 lanserade Bolagsverket ett nytt alternativ till K2-taxonomin. I det definierades (på samma sätt som koncernredovisningen i ESEF, European Single Electronic Format) förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningen samt kassaflödesanalysen på konventionellt sätt medan samtliga noter definierades via s.k. blocktaggning. Det innebär att hundratals definitioner i noterna slopas och endast presentationsmetadata används där. De slopade elementdefinitionerna används sällan i sökningar eller jämförelser. XML Sweden förordar detta alternativ, som innebär en radikal förenkling för företagen.

Bolagsverket verkar för en BAS-kontoplan i XBRL

2019-06-17: Erik Mjöberg från XML Sweden har för Bolagsverket presenterat en utredning: Vilka standardkrav bör ställas på det finansiella dataflödet från transaktion till rapport? riktad till projektet Nordic Smart Government (NSG). I standardkraven ingår användandet av XBRL för en BAS-kontoplan.

Bolagsverket har beslutat att lägga fram utredningen till projektet NSG.

XBRL-seminarier i april 2018

2018-02-19: I samarbete med Företagarna kommer Erik Mjöberg från XML Sweden att hålla två XBRL-seminarier, ett heldagsseminarium för tekniker den 11 april och ett ½-dagsseminarium för redovisningskonsulter/revisorer/administratörer den 19 april.

Sverige har med standarderna BAS och SIE goda förutsättningar att utnyttja bokföringen för enkel digital rapportering från företag till mottagare som myndigheter, kreditinstitut, banker och försäkringsbolag. XBRL har blivit en internationell, europeisk och svensk standard för digital rapportering av främst finansiell information. Seminarierna svarar bl.a. på följande frågor:

Seminarierna inriktar sig på förhållanden hos SME-företag.

Definiera BAS-kontoplanen som en taxonomi i XBRL

2016-11-27: I Bolagsverkets uppdrag den 21 juli 2016 från näringsdepartementet är det kortsiktiga målet "att digital hantering av årsredovisningar ska vara förstahandsvalet för företag, myndigheter och medborgare. Långsiktigt mål är att digital hantering av årsredovisningar ska vara obligatoriskt."

Bolagsverket ska införa en tjänst för e-ingivning av finansiell information avseende årsredovisningar, baserat på den öppna, licensfria, globala standarden XBRL ... Uppdraget i denna del ska möjliggöra digitalt informationsutbyte av finansiell information mellan myndigheter och näringsliv."

XML Sweden vill föreslå följande infrastruktur för myndigheternas och näringslivets informationsutbyte:

  1. Digitalisera BAS-kontoplanen som en taxonomi i XBRL. (Idag finns redan BAS-kontoplanen definierad i PDF och Excel på BAS-kontogruppens hemsida. Genom att den läggs ut som XBRL blir den åtkomlig för applikationer, vilket är omöjligt idag.) Taxonomin kopplas till en label linkbase med kontonamnen och en documentation linkbase med den dokumentation för respektive konto som finns i Bokföringsboken.
  2. Mottagande myndigheter kopplar rad-/begreppsvis sina XBRL-taxonomier till BAS-kontoplanen via en calculation linkbase.
  3. Presentation av myndigheternas rapporter sker i formatet iXBRL (inline XBRL) med hjälp av en presentation linkbase.

XML Sweden lyfter fram standarder för småföretag

2012-10-29: I samband med att Utredningen om ökad it-användning i småföretag lade fram sitt delbetänkande Här finns mer att hämta – it-användningen i småföretag (SOU 2012:21) skickade AB XML Sweden ett remissvar, som bl.a. pekade på behovet av standarder. XML Sweden lyfte främst fram standarden för finansiella rapporter (årsredovisningar m.m.) XBRL och kopplingen till kontostandarden BAS och import- och export-standarden SIE. XML Sweden varnade även för standarden SAML 2.0, som används i E-legitimationsnämndens förslag till E-legitimation.

I utredningens slutbetänkande Små företag – stora möjligheter med it (SOU 2012:63) har utredningen fastnat för XML Swedens synpunkter och lagt fram följande förslag: Bolagsverket ges i uppdrag att initiera ett samarbete med föreningen SIE-gruppen, med målsättningen att XBRL och SIE-standarderna gemensamt utnyttjas fullt ut (sid 21-22, även sid 151-153).

Först i världen att certifieras av XII

2012-05-16: Erik Mjöberg, projektledare i XML Sweden, blev den 16 maj 2012 först i världen att certifieras av XBRL international, Inc. (XII).

Ny upplaga av XML 1.0

2009-01-07: W3C har publicerat en länk till XML Swedens översättning av Extensible Markup Language (XML) 1.0 (Femte upplagan) och därmed givit den en officiell status. Här finns även en länk till översättningen av Extensible Markup Language (XML) 1.1 (Andra upplagan). Sverige är hittills det enda land som har översättningar av båda de aktuella upplagorna av Extensible Markup Language.

2008-12-05: W3C (World Wide Web Consortium) gav den 26 november 2008 ut en ny upplaga av XML 1.0, Extensible Markup Language (XML) 1.0 (Femte upplagan). XML Sweden har idag som första organisation i världen översatt den nya specifikationen. Länk till översättningen finns i vänsterkolumnen.

Den femte upplagan lättar på restriktionerna för element- och attributnamn och möjliggör därigenom för slutanvändare att i XML 1.0 dra den väsentliga nyttan av det som hittills bara funnits i XML 1.1. Restriktionerna för element- och attributnamn ändras så att alla Unicode-tecken tillåts utom vissa som särskilt förbjuds. Tidigare upplagor av specifikationen har tillåtit en begränsad uppsättning tecken. Genom detta förfarande möjliggörs att nya tecken i kommande versioner av Unicode kommer att kunna användas i element-, attributnamn och id-attributvärden utan ändringar i XML-specifikationen.

Validerad XHTML 1.1 Copyright © 2023, AB XML Sweden (info(at)xml.se)
 Webmaster (webmaster(at)xml.se)